Nu är den klar; rapporten om butikskontrollanternas sällsamma arbetsmiljö, som jag skrivit om tidigare.
Skriften bygger på 11 djupintervjuer med butikskontrollanter, arbetsledare och köpare av butikskontrolltjänster. En arbetsgrupp bestående av representanter för arbetsgivare och fack har dragit slutsatser och föreslagit åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.
I dagarna är det 20 år sedan hjärtat stannade i en ung flicka med downs syndrom när hon tokdansade i glädjeyran på premiärfesten (ska vara avslutningsfesten, se kommentarerna) för Carmina Burana i Hammarbyhamnen i Stockholm.
Hon var sminkör, vill jag minnas, och en av flera hundra amatörmedverkande i Dramatiska Ensemblens uppsättning av Orrfs verk, som blev en makalös succé i regi av Lasse Rudolfsson.
Delar av Carminakören sjöng på flickans begravning. Hennes föräldrar sa att hon aldrig varit lyckligare än i ensemblen och att de visste att hennes hjärta riskerade att sluta slå ganska tidigt. De påstod sig vara glada att det oundvikliga skedde där och då – i den sällsamma glädjen på dansgolvet i den enorma balkverkstaden i Södra Hammarbyhamnen där föreställningen spelades.
Vad det här har med arbetsmiljö att göra? Flickans medfött svaga hjärta orkade inte med hennes arbetsglädje. Arbetsglädjen uppstod i ett kreativt och kärleksfullt arbetsklimat vars like jag inte stött på sedan dess.
Carmina Burana blev höjdpunkten för Dramatiska Ensemblen, som hade spelat musikteater i Stockholm sedan sent 70-tal (först under benämningen SMDE). Genom åren måste vi ha varit sammanlagt minst ett par tusen amatörer och proffs som dansade på olika premiärfester.
20 år. Sedan dess har också Gertrud Sivall, Dramatiska Ensemblens demonproducent, gått bort.
Men många dansar vidare i DEs tradition. En av dem är Sean Kelly, en carminaveteran och en av DE-andans bästa uttolkare. Jag rekommenderar hans turnépremiärpå en rosad föreställning om mannen. Södra Teatern i Stockholm söndag 3/4 2011.
Nu har en rapport om butikskontrollanters arbetsmiljö levererats för granskning till projektmedlemmarna, som representerar både fack och arbetsgivare. Hoppas de godkänner projektledarens förslag om förbättringar av bk:ns väldigt speciella arbetsförhållanden. Publiceras troligen i slutet av april.
Mitt bidrag till rapporten är 11 djupintervjuer med butikskontrollanter, chefer och skyddsombud. Ett av mina hittills mest spännande uppdrag.
Nu har det blivit väldigt enkelt att komma igång med riskhantering. Ägna ett par timmar åt att läsa igenom de här skrifterna från den partsneutrala föreningen Prevent.
Sedan är det bara att följa instruktionerna.
Jag har just avslutat ett uppdrag att göra en specialversion av Prevents riskhanteringsmaterial för bevakningsbranschen. Hör av dig om din bransch också behöver en version.
Nästan all sjukfrånvaro skulle utraderas om alla friskvårdade sig.
Det intrycket kan man få av den oerhörda mängd webbsidor, skrifter och konsulter det finns om friskvård. Sant eller falskt? Det får vi aldrig veta om inte tillräckligt många utnyttjar de friskvårdsmöjligheter som många arbetsgivare erbjuder för att minska sjukfrånvaron i organisationen.
I höstas (2008) publicerade Mälardalens högskola en kandidatuppsats i ämnet, som inte har uppmärksammats förrän nu. Den har en rad förslag om hur motivationen att använda friskvården kan förbättras.
Hämta uppsatsen här (pdf-fil som öppnas i ett nytt fönster) och läs förslagen på sidan 45 och framåt. På sidan 21 finns en hel del bra bakgrundsinfo och hänvisningar till ytterligare information.
Uppsatsen handlar om en lager-arbetsplats och bygger på en undersökning med få deltagare, men jag tycker att den är intressant och kan gälla för de flesta arbetsplatser. Och när du ändå är igång kan du också låta dig inspireras av en undersökning från högskolan i Halmstad som frågar: Kan man motivera personer till bättre hälsa genom individanpassad träning?
Fakta om uppsatsen
Lärosäte: Mälardalens högskola
Institution: Akademin för samhälls- och teknikutveckling
Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi 30p
Handledare: Mats Viimne
Författare: Johanna Falck, Barbara Takacs och Alexandar Gocic
Enligt Arbetsmiljöverket är behovet av arbetsmiljö-förbättringar inte stort vid en av tio besökta friskolor.
Så kan man vända på den här nyheten från Arbetsmiljöverket för att ta fasta på det positiva och lära något av det.
”Lärarna har Sveriges sämsta psykosociala arbetsmiljö”, skriver tidningen Du&jobbet. Ok, men några måste ha det bra. Var finns de?
Visst, man skulle kunna lista de värsta skolorna här. Skämma ut dem. Men det gör andra.
Bjud alltså på steg-för-steg-exempel på genomförda arbetsmiljöförbättringar i skolor – för såväl lärare som elever och annan skolpersonal. Hur har ni gjort på din skola? Vilket resultat har det givit? Åtgärder. Siffror. Rubbet.
Och skriv nu inte kommentarer som ”det är x fel”, ”y måste göra något” eller ”jag är själv drabbad av…”.
Skolan behöver konkreta exempel på lösningar av arbetsmiljöproblem.
>
”Bengt-Åke skapar en väldigt bra och bekväm arbetsmiljö för oss spelare. Han är som en i gruppen, och ett exempel är att omklädningsrummet aldrig tystnar för att ‘Bengan’ kommer in”.
Det sa hockeyspelaren Johan Åkerman om förbundskaptenen Bengt-Åke Gustafsson till Hockeykanalen.se efter att Tre Kronor hade slagit Ryssland 5/2 -09.
Har du som chef också ett vinnande lag?
Vad händer när du kliver in i fika- eller omklädningsrummet?
Vad säger det om arbetsmiljön?
Ring 070 55 99 080 eller skriv
nils.ostergren@gmail.com 
Arbetsmiljö – Google Nyheter Arbetsmiljö – svenska bloggposterStöd gärna NyArbetsmiljo.se och arbetet med gratis digitala arbetsmiljöverktyg.
Copyright © NY ARBETSMILJÖ
- verkstad för framtidens arbetsmiljöarbete
Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress