Skapa ett skyddsrondsprotokoll med mobilen. Protokollet skickas automatiskt med e-post.

Läs mer om, testa och beställ Skyddsrond 1.0 här.

Det är inte så förbaskat snyggt och trendigt som en app.

Men det fungerar och är gratis.

En bra app i en smartphone skulle kunna göra det enklare t ex för skyddsombud och chefer i rörliga branscher som bygg och transport att genomföra och administrera skyddsronder. Arbetsmiljöverket är säkert på gång med att utveckla sådana appar, liksom en del organisationer och företag.

Jag har själv nosat på hur en app-lösning för Android skulle kunna se ut, men kroknat vid tanken på att behöva lära mig koda appar för alla operativsystem och skärmstorlekar. Istället har jag börjat testa en lösning som bara kräver en webbläsare och ett konto i molnet.

Läs mer om det under Digitala arbetsmiljöverktyg  och testa en skyddsrond i molnet.

Fredag 9/3 twittrade jag: ”Är taggen #arbetsmiljö bra för att få uppmärksamhet bland arbetsmiljöfolk på Twitter? Svara med två snabba klick på  http:nyarbetsmiljo.se”

Det finns flera sätt att undersöka saken. Det här är ett första steg: 

SafetyCulture i Australien har utvecklat en app för Iphone och Ipad som av antalet nedladdningar att döma är ett populärt verktyg för t ex riskbedömningar. Ladda ner gratis, testa och recensera appen i kommentarerna nedan.

Appen har flera av de funktioner som jag själv tänkt borde finnas i en mobilapp. Men jag har i skrivande stund ingen möjlighet att undersöka den. Därför skulle det vara mycket intressant att få synpunkter – inte minst från chefer och skyddsombud som riskbedömer i sitt dagliga arbete.

Läs mer om appen här och svara gärna på följande:

1: Fyller appen ett reellt behov?

2: Förenklar och effektiviserar den arbetsmiljöarbetet?

3: Vad saknar appen?

4: Finns det risker med att arbeta med riskbedömningar på detta sätt?

Välkommen att diskutera i kommentarerna nedan, även om du inte testar appen själv.

Edit: Tillverkaren meddelar att en version för  Android är på väg, liksom en uppdatering av Iphonen-versionen den 4/3 som åtgärdar en bug som förhindrar PDF-export av dokument med åäö.

Missförhållanden i arbetsmiljön kan med stöd av arbetsmiljölagen rapporteras till chefer, skyddsombud, facklig organisation, Arbetsmiljöverket, Polisen, medierna mm. De rapportvägarna är sannolikt de mest effektiva. Men i praktiken står de inte alltid till buds för alla. Där kan På jobbet kanske fylla en funktion. Förhoppningsvis väljer myndigheter, medier och fackliga organisationer att följa rapporteringen till På jobbet. Om inte kommer jag att vidarebefordra rapporterna till dem.

Den här webbplatsen tål egentligen ingen jämförelse med http://wikileaks.org/. På jobbet kan inte skydda en uppgiftslämnares digitala kommunikation på samma sätt. Men den uppgiftslämnare som vidtar vissa försiktighetsmått vid kontakten med På jobbet löper mycket liten risk att få sin identitet avslöjad:

Rapportera inte med en tjänstedator eller tjänstetelefon eftersom arbetsgivaren i regel kan se hur de används. Den som befarar att arbetsgivaren kommer att polisanmäla en rapport till På jobbet ska inte heller använda sin privata dator eller telefon. Använd istället en dator på ett internetcafé och betala kontant.

Jag kommer inte att spara några ev personliga data om en uppgiftslämnare och kommer därför inte heller ha något att lämna ut om en polisen så skulle kräva. Rapporterna lagras på utländska servrar. Det finns en teoretisk möjlighet att svenska myndigheter kan få ut uppgifter därifrån om var en rapport har skrivits. Misstänker uppgiftslämnaren att arbetsgivaren kommer att gå så långt för att försöka spåra källan bör rapporten sannolikt överlämnas på annat sätt än via Internet.

Webbplatsens servrar hanteras av Ushahidi som är ett icke vintsdrivande företag specialiserat på utveckling av sk fri och öppen programvara för insamling, visualisering och interaktiv positionsmarkering av information. 

Rapporter kan läsas och skickas in med applikationer för Ipad samt Iphone- och Android-telefoner. Ladda ner från Itunes eller Android Market. Observera att den webbadress till På jobbet som ska skrivas in i telefonapparna är http://pajobbet.crowdmap.com

Det är idiotiskt att så många arbetsmiljöproblem aldrig blir kända. Det man inte känner till kan man ju inte heller åtgärda. Några av orsakerna är att

• arbetstagare inte kan/vill/vågar rapportera olyckor och tillbud till sina arbetsgivare
• arbetsgivare inte fullgör skyldigheten att rapportera olyckor och tillbud till Arbetsmiljöverket
• arbetstagare inte vet att de också kan rapportera till Arbetsmiljöverket
• rapportering av och ersättning för arbetsskador inte fungerar som det ska.

Jag har ingen lösning. Men varför inte experimentera med nätets rapportmöjligheter på en s.k. crowdmap? Det kan kanske ge myndigheter och arbetsmarknadens parter både inspiration och kunskap.

Skriv testrapporter på http://www.pajobbet.se(pekar vidare till http://pajobbet.crowdmap.com ) och ge kritik och förbättringsförslag i kommentarerna nedan.

Förstå mig rätt: Jag försöker inte uppfinna hjulet på nytt. Det finns redan bättre rapportering och arbetsmiljöstatistik i Sverige än i många andra länder. Men På jobbet kan kanske finna former t.ex. för att förenkla och öka arbetstagares rapportering.

Jag tror att byggnadsarbetare behöver enkla instruktioner som steg för steg visar hur man identifierar en risk, rapporterar den och bevakar att den blir åtgärdad.

Manualen måste därför också visa arbetstagaren hur han eller hon ska få stöd för att kunna och våga vara påstridig gentemot chefer med tajta tidplaner och ackordshetsade arbetskamrater.

Till det krävs telefonnummer, adresser, blanketter, webbformulär och telefonappar för snabb och enkel rapportering av risker och överträdelser till någon som registrerar, utreder och tvingar fram en åtgärd.

Arbetsmiljöinformation om risker, lagar och ansvarsförhållanden är viktig men vad arbetstagare verkligen behöver är verktyg att handla med själva.

Tillägg efter att ha tittat närmare på Arbetsmiljöverkets nya byggsajt:

Arbetsmiljöverket nämner både i en film på sajten och i en text som beskriver rollerna i arbetsmiljöarbetet att skyddsombud kan stoppa farliga arbeten. Det är naturligtvis ett av de verktyg som byggnadsarbetaren kan använda. Men det borde nog synas bättre i informationen. Och frågan är hur många byggen som alltid har ett skyddsombud på plats?

Det är också viktigt att arbetsgivare rapporterar olyckor och tillbud till Arbetsmiljöverket, AV.

Av en diskussion bl a om dubbelbemanning vid risk för hot och våld framgår att det inte alltid funkar så bra. En butikskontrollant skriver:

För oss hände ingenting, utan vi fortsatte i samma takt med att producera rapporter – men nu kom företaget med motdrag. Nu påpekade de att vi nog skall tänka oss för när vi skriver. För skulle det bli krav på dubbelbemanning så skulle vi bli av med våra jobb eftersom kunden inte ville ha kvar bevakningen om det krävdes två gubbar istället för en… Med de mindre erfarna kollegorna dök de till och med på och bad de att de skulle dra tillbaka sina rapporter eftersom det inte skulle vara bra att ha i fatet, och att man kunde ses som olämplig då osv…

En som verkligen har drabbats av att påtala risker i jobbet är kallskänkan Jenny Wrangborg. Hon har lyckligtvis ordets och talets gåva:
64 Svartlistad by Jenny Wrangborg

Jag är övertygad om att det i längden är bäst om arbetstagare och arbetsgivare kan samverka om tillbudsrapportering till AV, men det kan vara bra att tänka på att den arbetstagare som själv vill anmäla tillbud till AV ska vara skyddad av sekretessbestämmelserna (se nedan).

Arbetsgivare anmäler här enligt de här reglerna. Det finns av vad jag vet ingen anmälningsblankett för arbetstagare, men man kan ju ringa eller eposta ungefär de uppgifter som krävs enligt arbetsgivarformuläret. Det måste inte ha skett en blodig olycka för att man ska anmäla. Det räcker om hälsan var allvarligt hotad.

Kanske bra att vid anmälan påminna AV om att man åberopar sekretessskydd enligt 28:e kapitlet, 14:e paragrafen i SFS 2009:400 Offentlighets- och sekretesslag där det står:

”Myndighet som har till särskild uppgift att verka för arbetarskydd 14 §
Sekretess gäller hos en myndighet  som har till särskild uppgift att verka för arbetarskydd i ärende enligt lagstiftningen om arbetsskadeförsäkring, om arbetsmiljön eller om  reglering av arbetstid eller annars i ärende om arbetarskydd för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider men om uppgiften röjs. Hos en sådan myndighet gäller sekretess också för arbetstagares anmälan i ärende om arbetarskydd.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.”

Men – som sagt – det bästa är naturligtvis om man kan samarbeta om bättre arbetsmiljö.

Kom också ihåg att inte skriva till AV på jobbdatorn. Än är AV inte Wikileaks.